Året som varit och framtiden
Världen ändras runtomkring oss. Det känns stundtals som att vi lever i en surrealistisk virvelström som hotar att ta ifrån oss allt vi tidigare har tagit för givet. Och för det frihetsälskande folk vi är, så tar det hårt att få höra om alla påtvingade lagar och regler. Det har gått så långt att vi blir tillsagda att undvika vänner och även familjen. Och som grädde på moset så ber de oss att ange våra nära och kära, i det ädla syfte att upprätthålla lagen. En lag som vi nog aldrig kunde tro skulle tas fram, hur mycket det än varnats om det. Så vill man inte tro att man skulle uppleva den dagen då ens frihet slets ur händerna på oss.
Men nu är den tiden här och vi måste anpassa oss efter det. Det är en ny tidsera som vi har kommit in i, som en del kallar Vargtiden. En tid då herrar i fina kostymer, betalade av ärligt hårt arbetande folk; kan förtrycka de element de ej gillar helt godtyckligt. Det kan kännas som att man står inför draken Fafner och väntar på att eldslågorna ska dräpa en. Och då är det bra att likt Sigurd hans bane, hålla sig utanför hans synfält och agera utan hans vetskap. Låt oss inte tvivla på de gamla gudarna. De har inte lämnat oss, de är oss alltid nära. Men det är vi som måste vara starka och besegra draken. Vi kan inte lägga oss ner på knä och hoppas att det löser sig, vi måste agera för att bevara det vi håller kärt. Och på intet sätt låta den dra oss ner i sitt svarta hål.
Trots mycket som har drabbat oss under detta år, så har vi fortsatt att träffas. Vi har hållit blot vid alla solhjulets ekrar. Och även om det fanns en och annan som tvekat inom vår grupp, så höll vi oss starka och jobbade vidare tillsammans. Och vårt arbete ger utdelning, det ser man i vår blick. Ett harmoniskt lugn men fullt fast och fokuserad i en kaotisk och stressad värld. En blick som man får genom att stå i helig cirkel och blicka in i elden som flammar upp av mjödet som offrats till gudarna.
Så låt oss fortsätta in i nästa år i samma anda och ära Gudarna, förfäderna och de krafter som finns runt oss. Låt oss bygga vidare på den fantastiska gemenskap vi har. Så vi kan ha en glänta i mörkermården där solens strålar bryter igenom och vi kan vila upp oss och samla kraft i. Låt det inte finnas någon tvekan i att höra av sig till varandra. Se till att träffas och umgås med varandra. Hur galen än världen är utanför, så ska vi sitta ned med varandra, kanske med en varm kopp choklad.
Jag avslutar denna skrivelse med en bild från vårt Julblot vi hade i Gautr. Bilden visar en gran som vi placerade på vår blotplats, Ekavi. Den har gåvor upphängda från våra barn. Gåvor som de själva har gjort ihop med sina föräldrar. De är runor, symboler och figurer som tar fram det som är viktigt för dem. Samtidigt som de tillverkades så berättades historier och betydelsen förklarades om våra gudar och symbolerna. Detta är viktigt för oss att få våra barn att ta del av vår tro och historia. Detta är vårt sätt att ge våra rötter vidare till våra barn. Så de står trygga på jorden i hela sina liv.
Som vi alla vet och lever efter så gäller, gåva kräver gåva. Och alla barn fick självklart en gåva tillbaka i form av en present med lite gott i.
